Som en elektrisk chock genom skelettet
Kategori: Allmänt
Blåbärste, öppet fönster och höstlukt. Jag trivs så himla bra med att vara själv ibland, verkligen. Speciellt nu, kollar på vänner som har svårt att bestämma framtiden för de har något eller någon att anpassa sig till, som håller i och håller kvar. När man flyger solo har man bara sig själv att tänka på och det är så sjukt befriande att bara kunna göra det som faller en in! Vara hemma, flytta, plugga osv osv, ingen/inget som påverkar ens val. Sen är jag även så himla glad över att mina föräldrar låter mig göra precis vad jag vill! Dom har aldrig lagt någon press på mig, det är alltid bara jag själv som har gjort det. Jag vet att vad jag än bestämmer mig för att plugga, eller vilket jobb jag än kommer få så kommer dom vara stolta för att jag har tagit mig dit på egen hand. Alla människor har olika förutsättningar, det är något som vi aldrig kommer ifrån. Det bara är så. Jag är nöjd med mitt utgångsläge, var jag befinner mig och vad jag har att bygga på. Uppväxt, vänner, betyg och erfarenheter. Jag vet inte riktigt vad jag vill med mitt liv än, men det här året ska jag ägna åt att försöka komma på det! Leta utbildningar som skulle passa mig som handen i handsken, och att ändå veta att jag kom in på den enda linjen jag sökte det här året ger mig sjukt mycket peppning, för då har jag i alla fall en plan B. Jag har något som fångar mitt intresse, som jag faktiskt skulle kunna tänka mig att ägna 5 år av mitt liv åt. Det här året ska bli ett kul år, jag ska inte ångra att jag inte började plugga, bara ha roligt (förhoppningsvis, haha). Vill bara ut, vidga mina vyer, lära mig nya saker, äventyra och träffa nya människor med nya synsätt. Är så spänd på vad september har att avslöja, gör mig inte besviken!